Do They Know It’s Christmas?

Sophies bokblogg läser jag om en litet ”upprop” att tänka på din nästa under julen, och olika sätt på vilka vi kan hjälpa människor som är sämre lottade i livet än vi själva.

Varje år spås julhandeln slå nya rekord; vi köper mer och mer mat och prylar. Det gör mig lite illamående. Jag säger inte att jag är bättre själv; jag är lika mycket materialist som the next person. Ta bara summan pengar jag lägger på böcker varje år. Den är nog så grotesk att jag inte vill tänka på den ens.

Men jag tycker ändå att det är fruktansvärt med denna statusjakt och prylbesatthet som har drabbat oss. När nioåringar önskar sig – och får! – en iPhone i julklapp för att de inte vet vad de ska önska sig annars, eftersom de redan har allt annat de behöver och vill ha i kläd-, mat- och leksaksväg. Och alla kompisarna har ju iPhones, så om man inte får det blir man ju utanför!

När jag var nio fick jag pennor, sudd, brevpapper och – om jag hade tur – en bok i julklapp. Hur gick det till att vi hamnade här? Den här julen vill jag i alla fall följa Sophies exempel och slå ett slag för minskad egenkonsumtion och mer resurser till de som faktiskt behöver det. Genom välgörenhetsorganisationer som exempelvis Läkarmissionen, Erikshjälpen, UNICEF, och andra kan man genom deras webbshoppar köpa kycklingar, tillgång till utbildning, måltidsersättning och annat på ett enkelt hjälpa till att göra julen god på riktigt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s