I min brevlåda # 11

Efter att i princip inte skaffat en ny bok sedan… tja oktober/november (?) på grund av först ett egeninfört köpstopp och sedan hemskt gravidillamående och trötthet med stark nedgång i läslust som följd så kände jag att det faktiskt var dags nu. Jag fick ett presentkort på Adlibris från svärmor och svärfar i julklapp (eller var det födelsedagspresent…?) och nu äntligen slog  jag till. Då jag bara har tre arbetsveckor kvar innan sommarlov och sedan en hel sommar hemma höggravid och dan, troligtvis utan mycket lust och ork till allehanda andra aktiviteter, så hoppas jag att det blir mycket läsning i sommar!

Och jag vet inte hur det är med er, men jag vill gärna ha en annan typ läsning på sommaren än under hösten och vintern. Inga tunga klassiker, övernaturligheter eller liknande. Det får vänta. Nä på sommaren ska det vara mer lättläst, ljust och enkelt, t ex svenska deckare och chick lit.

Följande godbitar fick följa med ner i varukorgen:

IMG_4209

Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Visserligen har jag inte läst den första boken i trilogin än och visserligen innehåller den övernaturligheter, men den fick följa med ändå. Kanske blir den ingen sommarläsning dock. Första boken måste ju läsas först!

Människor som har haft fel av Kalle Lind
En typisk ”toalett-bok” hemma hos oss. Korta fristående kapitel där man kan läsa ett med behållning och sedan tar man en nytt vid nästa besök. Älskade hans första bok Människor det varit synd om  så jag hoppas på denna också.

Illdåd av Thomas Eriksson
Även om jag tror att denna inte är riktigt lika lättsam som många andra svenska deckare så har jag läst så mycket positivt om denna boken så den fick följa med ändå.

Mississippi av Hillary Jordan
Kanske inte så ljust och lättsamt, men efter vad jag har läst väldigt bra. Hoppas att jag också tycker det.

Resten får du ta reda på själv av Lauren Oliver
Låter som en intressant litterär version av ”Groundhog day”, som har fått bra recensioner.

Femtio sätt att träffa den rätta av Lucy-Anne Holmes
En typisk Helena-sommar-bok. Lättläst, romantisk och (förhoppningsvis) humoristisk.

Det fjärde offret av Marie Jungstedt
Även denna en typisk sommarbok. Kräver inte så mycket av mig som läsare, men ändå tillräckligt spännande för att hålla intresset uppe.

Rör mig inte! av Tahere Mafi
Så. Himla. Snyggt. Omslag. (Även om ni inte får se det nu…)

Mercurium av Ann Rosman
En till svensk deckare som jag hoppas ska vara lagom o-krävande av mig som läsare, dock med ett historiskt perspektiv, vilket jag gillar.

Wallflower av Stephen Chbosky
Detta är en bok jag har hört mycket gott om, så jag hoppas att jag inte har för höga förväntningar.

Den vita frun av Frida Skybäck
Jag var inte superimponerad av Fridas debutroman, men jag blev ändå nyfiken på denna bok, framför allt spökhistorien.

Recension: Inferno av Dan Brown

infernoHandling
Årets första stora boknyhet är Dan Browns Inferno! Mannen som skrev dundersuccén Da Vinci-koden är tillbaka med en ny spännande bok i samma stil som Da Vinci-koden och Den förlorade symbolen.

I Inferno ger sig Symbolikexperten Robert Langdon ut på nya halsbrytande äventyr – den här gången befinner han sig i Dantes Italien. Dan Brown är i sitt absoluta esse när han tar oss med djupt ner i en magisk värld full av koder, symbolik och mysterier. Missa inte årets stora läsäventyr! (adlibris.se)

Recension
Dan Brown är tillbaka efter många år och förväntningarna är såklart höga. Men infrias de? Till viss del. Inferno är i uppbyggnad och stil väldigt lik de tidigare böckerna, framför allt Da Vinci-koden och Änglar och demoner då den bygger på ett litterärt verk och historiska fakta. Robert Langdon är jagad och hotad till livhanken från första stund, men lyckas ändå lösa de klurigaste gåtor genom att plocka fram rätt fakta ur sin till synes oändliga kunskapsbank.

Skurken och hans ”mål” är också intressant samtidigt som det är skrämmande, och som läsare börjar jag faktiskt fundera lite över frågan på ett moraliskt plan, vilket jag tycker att författaren ska ha cred för. Dessutom introduceras i slutet en twist jag verkligen did not see coming.

Om jag ska klaga på någonting dock så är det att Dan Brown vill lite för mycket med alla fakta. Det är inte riktigt alltid han lyckas få in den på ett smidigt och självklart sätt och bitvis blir det så mycket årtal, snubbar och arkitektoniska mästerverk att jag inte orkar ta in allting. Å andra sidan så blir det ju inget skriftligt prov på det så det kanske inte gör så mycket om man inte minns precis allt.

Slutsatsen blir att Dan Brown ändå når upp till förväntningarna, om än med viss tveksamhet, och lyckas hålla mitt intresse uppe trots lite väl mycket faktarapande, framför allt i mitten av boken. Annars är tempot högt, kapitlen korta och Dan Brown är och förblir cliffhangerns mästare! Det tog mig inte många dagar att plöja igenom denna ändå ganska tjocka bok, för man måste ju hela tiden läsa ”bara ett kapitel till”.

Bokbloggsjerka 24 – 27 maj

Ah, härligt försommarväder, alla nationella prov rättade och bröllop i Karlstads domkyrka idag, när en nära vän gifter sig. Just nu är livet rätt gött!

I veckans bokbloggsjerka undrar Annika: Brukar du läsa om böcker?

Och jag får säga att nej, det gör jag väldigt sällan nu för tiden. Som barn och tonåring gjorde jag det ofta för då visste jag liksom att det var en bra bok och blev aldrig besviken. Det där med att pröva nya saker har heller aldrig riktigt varit min grej…

Nu för tiden dock händer det som sagt sällan att jag läser om böcker, mest för att jag har så himla många böcker jag vill läsa och så lite tid att läsa dem. Men visst… händer gör det.

Bokbloggsjerka 17 – 20 maj

Hur underbart har inte vädret varit denna vecka så säg? I skrivande stund sitter jag till och med med datorn ute på farstukvisten och författar veckans bokbloggsjerka, där Annika undrar: Vilka böcker har du klickat hem under den senaste veckan? Om du mot all förmodan inte har gjort det finns det säkert böcker som du skulle kunna tänka dig att klicka hem redan i dag?

Jag tänker fuska lite på den här frågan, för jag har faktiskt inte klickat hem någon bok under veckan. Däremot har jag köpt en i en fysisk affär, nämligen i min lokala Konsum-affär som hade ett extra bra medlemserbjudande på just denna bok, faktiskt betydligt billigare än nätbokhandlarna! Och denna enda bok är inte ens till mig själv.

inferno

Min man är en periodare när det gäller läsning, och får han bara tag i en bra bok kan han bli helt uppslukad av den. Dock är han kräsen och vad som helst duger inte, så jag är i princip ständigt på jakt efter böcker till honom. Just denna tror jag på eftersom han låtit sig uppslukas helt av författarens tidigare verk. Det handlar om veckans kanske mest upphaussade bok: Inferno av Dan Brown. Fast det är klart… bara för att jag har köpt den till min man betyder inte att jag inte kommer att läsa den. Eller att jag inte läser den innan honom..!

Recension: Safirblå av Kerstin Gier

safirblåHandling
Åh, Mmmmm och Mer! är det enda Gwendolyn kan tänka under den första kyssen. De börjar kyssas 1912 och slutar i nutid. Gwendolyn har en gen som gör att hon kan resa i tiden. Som tur är har även Gideon det. Kärleken börjar mitt i ett tidssprång, men när de är tillbaka sätts den på prov. Gwendolyn inser att hon snarast bör ta sitt förnuft till fånga, inte låta hormonerna styra, om det alls ska bli någon kärlek, tidlös eller ej! Det gäller istället att fokusera på att rädda världen OCH lära sig att dansa menuett (och inget av det verkar enkelt). Det ordenssällskap som vill att Gwendolyn och Gideon hämtar blod från andra tidsresenärer för att läsa in dem i kronografen, verkar ha dolda motiv. Ska hon gå dem till mötes eller … Så möter hon sin morfar när han var ung, och tillsammans börjar de smida planer! (förkortad från adlibris.com)

Recension
Förra veckans bokbloggsjerka handlade ju om huruvida vi föredrar att läsa på originalspråk eller översatt till svenska, vilket råkade sammanfalla med att jag just läste en bok i översättning som jag tidigare läst på originalspråk, nämligen Safirblå av den tyska författaren Kerstin Gier. I somras när jag läste boken fanns ingen översättning och jag var hänvisad till det tyska originalet om jag ville läsa boken (och det ville jag ju!). För någon månad sedan fick jag sedan ett erbjudande från Bonnier Carlsén om ett rec-ex och så kom det sig att jag också fick boken på svenska. Tack!

Eftersom jag redan recenserat den tyska versionen här så kan ni helt enkelt klicka på länken för att komma till den recensionen istället för att jag ska återupprepa samma saker en gång till.

I den recension jag gjorde då skrev jag att en stor behållning för mig var Kerstin Gier humoristiska språk (som alltid i henne böcker) och att jag hoppades att humorn inte skulle gå förlorad i översättningen. Eftersom jag nu har läst översättningen kan jag meddela att jag tycker att översättaren har lyckats bra; det är väl kanske Xemerius som på något vis inte riktigt känns lika charmig, men på det stora hela tycker jag som sagt att det är en lyckad översättning. Och om boken var relativt lättläst på tyska så var den riktigt lättläst på svenska. Jag bara flög genom sidorna, och känner mig mer sugen än någonsin på filmen (som dock bygger på första boken) som släpps på dvd i Tyskland i höst!

Bokbloggsjerka 10 – 13 maj

Ahhh… långhelg! Visserligen har jag lite drygt femtio nationella prov-uppsatser att gå igenom, för att kunna jobba undan lite innan läs- och hörförståelserna kommer nästa vecka, men ändå. Underbart!

Den här veckan undrar Annika ”om ni alltid försöker att läsa de böcker ni kan på originalspråket eller om ni hellre väntar på de svenska översättningarna?”

Hade jag fått den här frågan för något/några år sedan hade jag lätt svarat att jag alltid läste originalspråket om jag hade möjlighet. För min del betyder originalspråk engelska och tyska, för det är de språk jag behärskar tillräckligt förutom svenska.

Så varför originalspråk? Det finns olika orsaker till detta. Dels är det roligt att få användning av kunskaperna och det är också ett sätt att hålla uppe nivån, för let’s face it, högstadietyskan jag undervisar är något under min egen högstanivå. Sedan är det ju också så att en översättning alltid är en tolkning och läser man originalet så läser man ju texten precis så som författaren hade tänkt sig. Den tredje anledningen är att utbudet är så mycket större.

Samtidigt vill jag också stödja de svenska förlagen som faktiskt satsar på att översätta böcker till svenska. Jag tycker det är viktigt att folk läser – framför allt barn och ungdomar – så därför försöker jag nu mer och mer att vänta på de svenska översättningarna av den anledningen. Om förlagen märker att det är värt för dem att översätta böcker till svenska så är chansen att de fortsätter att göra det större. Mer litteratur till folket!

Recension: Charlotte Hassel av Frida Skybäck

Charlotte hasselHandling
Charlotte Hassel är sexton år och hemligt förlovad med sin stora kärlek den unge adelsmannen Axel Gyllenstierna, men då hon en natt under dramatiska omständigheter tvingas fly och lämna landet skiljs de åt. Först tretton år senare, i april 1771, ses de igen på en bal på Stockholms slott. Charlotte, som numera är bosatt på ett gods i England, har nåtts av ett oroväckande bud och motvilligt begett sig tillbaka till Sverige. Väl där får hon åter bekanta sig med de människor hon en gång lämnat.

För Axel, som aldrig kunnat glömma sin första kärlek, ger det oväntade mötet upphov till en rad frågor. Sammanstötningen blir lika smärtsam för Charlotte som nu långsamt inser vad hon har gått miste om. (adlibris.se)

Från sitt nya hemland har Charlotte kunnat följa hur hennes familjs liv slagits i spillror, även om brevkontakten varit sparsam. Dessutom pågår en maktkamp i Sverige då kung Adolf Fredrik avlidit och kronprins Gustav befinner sig i Paris. Charlotte beslutar sig för att försöka hjälpa sin familj att återfå Hasselgården, men hon upptäcker snart att det finns starka makter i Stockholms societet som motarbetar henne.

Recension
Jag ville verkligen tycka mer om den här boken än vad jag gjorde, och efter att ha läst så många recensioner om hur omöjlig boken var att lägga ner så hade jag höga förväntningar. Och är då det ju som vi alla vet bäddat för en besvikelse.

Boken börjar väldigt lovande, och historiska romaner om Sverige med kvinnliga huvudpersoner kryllar det ju inte direkt av. Jag gillar normalt sett greppet att låta handlingen utspela sig i olika tidsperioder i olika kapitel, och det tycker jag fungerar bra här också. Ibland följer vi Charlotte och Axel i sin ungdom och ibland i ”nutid” (bokens nutid alltså, 1770ish).

Boken är verkligen välskriven och det märks att författaren är väldigt kunnig vad tidsperioden och de historiska skeendena anbelangar, men den lyckas inte riktigt hålla mitt intresset uppe för alla politiska ränker och intriger hela vägen.

En annan sak som kanske inte är en så big deal egentligen och som inte har med handlingen att göra, men som ändå stör mig är alla redigeringsmissar, till exempel så kryllar det av avstavningar av ord mitt på en rad och inte i slutet där ju avstavningar faktiskt har en poäng. Det bara stör mig.

Summa summarum, Charlotte Hassel är en lättläst historisk roman om en spännande tid i Sveriges historia. Dock räcker den inte riktigt hela vägen för mig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som saknas, men jag blir inte riktigt så begeistrad som jag hade hoppats. Om du gillar historiska romaner med lite intriger och romantik tycker jag ändå att du ska ge den en chans – kanske passar den dig bättre..?

Det där med att ge upp

Hur tänker ni? Jag har alltid varit sån att om jag har börjat på en bok so läser jag ut den oavsett om jag tycker att den var särskilt bra eller inte. Varför? Jag vet inte; det bara känns som att man ”ska”. Att man liksom ger upp annars. Men egentligen: varför? Det finns ju så himla många bra böcker därute som bara väntar på att bli lästa. Varför lägga tid och kraft på att tvinga sig igenom en bok som man ändå inte gillar särskilt mycket?

Jag började läsa ”Veronica bestämmer sig för att dö” av Paulo Coelho här om dagen. Den inhandlades billigt på rea (typ 20 spänn) för några år sedan och sedan dess har den bara stått i bokhyllan. Jag har väl kommit kanske halvvägs nu och jag tycker bara att den är helknepig. Alldeles för djup för mig, antagligen. Så nu funderar jag på att lägga undan den – i alla fall ett tag – men jag har svårt att göra det eftersom man ju ”ska” läsa ut böcker, och istället läser jag ingenting alls.

Hur tänker ni? Läser ni färdigt ”dåliga” böcker eller lägger ni bort dem och tar en ny istället?

Månadssummering april

Aprils lässtatistik kan sammanfattas med ett enda ord: katastrof. Två lästa böcker. Två!

aprilAntal lästa böcker: 2 st
På svenska: 2 st
På engelska: 0 st
På tyska: 0 st
Köpta: 2 st
Fådda: 0 st
Lånade: 0 st
Kvinnor: 2 st
Män: 0 st