Recension: Safirblå av Kerstin Gier

Handling
Åh, Mmmmm och Mer! är det enda Gwendolyn kan tänka under den första kyssen. De börjar kyssas 1912 och slutar i nutid. Gwendolyn har en gen som gör att hon kan resa i tiden. Som tur är har även Gideon det. Kärleken börjar mitt i ett tidssprång, men när de är tillbaka sätts den på prov. Gwendolyn inser att hon snarast bör ta sitt förnuft till fånga, inte låta hormonerna styra, om det alls ska bli någon kärlek, tidlös eller ej! Det gäller istället att fokusera på att rädda världen OCH lära sig att dansa menuett (och inget av det verkar enkelt). Det ordenssällskap som vill att Gwendolyn och Gideon hämtar blod från andra tidsresenärer för att läsa in dem i kronografen, verkar ha dolda motiv. Ska hon gå dem till mötes eller … Så möter hon sin morfar när han var ung, och tillsammans börjar de smida planer! (förkortad från adlibris.com)

Recension
Förra veckans bokbloggsjerka handlade ju om huruvida vi föredrar att läsa på originalspråk eller översatt till svenska, vilket råkade sammanfalla med att jag just läste en bok i översättning som jag tidigare läst på originalspråk, nämligen Safirblå av den tyska författaren Kerstin Gier. I somras när jag läste boken fanns ingen översättning och jag var hänvisad till det tyska originalet om jag ville läsa boken (och det ville jag ju!). För någon månad sedan fick jag sedan ett erbjudande från Bonnier Carlsén om ett rec-ex och så kom det sig att jag också fick boken på svenska. Tack!

Eftersom jag redan recenserat den tyska versionen här så kan ni helt enkelt klicka på länken för att komma till den recensionen istället för att jag ska återupprepa samma saker en gång till.

I den recension jag gjorde då skrev jag att en stor behållning för mig var Kerstin Gier humoristiska språk (som alltid i henne böcker) och att jag hoppades att humorn inte skulle gå förlorad i översättningen. Eftersom jag nu har läst översättningen kan jag meddela att jag tycker att översättaren har lyckats bra; det är väl kanske Xemerius som på något vis inte riktigt känns lika charmig, men på det stora hela tycker jag som sagt att det är en lyckad översättning. Och om boken var relativt lättläst på tyska så var den riktigt lättläst på svenska. Jag bara flög genom sidorna, och känner mig mer sugen än någonsin på filmen (som dock bygger på första boken) som släpps på dvd i Tyskland i höst!