Bokbloggsjerka 7 – 10 februari

Nu var det längesedan jag var med i jerkan men tid är verkligen en bristvara nu för tiden! Den här veckan dock är jag med igen och Annika undrar: Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup- plan att dela med dig av?

I detta avseende lägger jag verkligen alla mina ägg i en korg, dvs jag förlitar mig helt och fullt på bloggen. Under flikarna ”Lästa böcker 20XX” (insert passande år) skriver jag ner månad för månad vad jag har läst. Skulle bloggen på något sätt försvinna så försvinner även min lässtatistik och med tanke på att jag ändå inte läser så enormt mycket så får jag ingen sorts panikkänsla av tanken för om jag ser, hör om etc en bok så har jag normalt sett koll på om jag har läst den eller inte.

Annonser

Recension: Eld av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

eldHandling
De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.

Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan. (bokus.com)

Recension
När jag läste den första boken i trilogin, Cirkeln, tyckte jag att den var lite läskig och har därför dragit mig för att läsa del två, men nu när jag faktiskt gjorde det så upplevde jag inte den som något otäck alls. Så kan det gå…

Eld är en riktig tegelsten på över 600 sidor men jag blir direkt uppslukad och flög över sidorna. Naturligtvis hjälpte det att maken var hemma över jul och kunde ta hand om Lilleman under tiden. Fördelen med en andrabok i en serie har är att miljön, huvudhistorien och karaktärerna redan är presenterade och man kan lägga krutet på annat, och tempot i Eld är betydligt högre. Det händer saker hela tiden och ”De utvalda” hinner knappt andas ut innan nästa orosmoln dyker upp i horisonten. Det jag kan känna är dock att jag hade behövt en liten uppfräschning av minnet gällande de olika karaktärerna då det var en stund sedan jag läste första boken , för det dröjer innan jag riktigt kommer ihåg vem som var vem.

Eld är en fartfylld och spännande (och inte läskig!) bok som trots sina dryga 600 sidor är lättläst. Här samsas magi, demoner, apokalypsen och vanliga tonårsproblem i samma bok utan att det känns trångt.