Så kommer min comeback i form av en bokbloggsjerka. Annika skriver följande: Det verkar bli allt mer populärt att pryda kroppen med citat från litteraturens värld. Är det här något som du skulle kunna tänka dig att göra? Vad skulle det i så fall bli, och inte minst, var på kroppen skulle du placera konstverket?
Och svaret är nej, det skulle jag inte. Tatueringar överlag är inte min kopp med kokade blad, oavsett motiv. Och just litterära citat känns extra vanskligt för tänk om det budskap man väljer nu inte speglar ens åsikter i framtiden. Om jag dock ändå skulle ha en tatuering i textform skulle det nog dock bli något från min litterära nerdcrush – citatmaskinen John Green. Kanske ”What is the point of being alive if you don’t at least try to do something remarkable?”, men det passar nog inte med mitt liv som är rätt unremarkable. Kanske ”The world is not a wish-granting factory”, som är väldigt sant men aningens pessimistiskt. Kanske ”There is no them; there are only facets of us ”. Lite lagom pk, precis som jag. Eller kanske ska jag tatuera in detta på ryggen och visa för mina elever när de frågar om något kommer på provet så det är någon idé att skriva det.