Bokbloggsjerka 13 – 16 december

Vilken författarduo tillhör dina favoriter? (Alternativt: finns det någon författare vars böcker du har gillat både under författarens riktiga namn såväl som dennes pseudonym)?

Oj vilken görsvår fråga–eller jättelätt beroende på hur man ser det. Jag har nämligen läst försvinnande få böcker skrivna av en duo. Vad jag kan komma på har jag bara läst Box 21 av Roslund & Hellström, och i och med att jag inte dök ner i deras vidare författarskap så får ni dra egna slutsatser om hur jag upplevde den boken.

Dock kom jag på en författarduo vars bok jag läste och gillade i somras, nämligen Cirkeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. Där har jag iofs inte heller läst mer än en bok, men det är ju för att den första var så läskig och jag inte vågar läsa de andra två när jag 1) är ensam hemma mycket med Lilleman och 2) ofta måste gå upp på nätterna med Lilleman.

En duo som jag ser fram emot att läsa är Johanna Lindbäck och Lisa Bjärbo, vars verk jag har läst och uppskattat var och en för sig tidigare. Vi måste sluta ses så här står i min bokhylla, men jag har inte riktigt hunnit ta mig an den än bara.

Recension: Välkommen hem av Johanna Lindbäck

vlkmmen hemHandling
Kan inte allting bara vara som vanligt? Sara kraschlandar i vardagen efter ett utbytesår i London. Hon vill inget hellre än att få tillbaka ”sitt riktiga liv”, det vill säga hennes vänner och allt roligt de brukade göra ihop.

Sara är tillbaka hemma i Luleå. Tillbaka till allt hon lämnat och saknat. Vännerna, familjen och, inte minst, Mattias. Mattias som hon dumpade innan hon åkte iväg. Mattias som är tvillingbror med Bella, en av Saras bästa vänner. Hon hade hoppats på att allt skulle vara glömt och förlåtet när hon kom tillbaka. Att de lagom tills skolan börjar igen ska vara tillbaka i sina gamla roller. Men både Bella och Mattias verkar göra sitt bästa för att undvika henne.

För att göra något nytt börjar Sara på jujutsu. Där lär hon känna Adrian. Adrian är sjukt irriterande, ändå blir allting roligare när han är med. Sara har svårt att släppa Mattias, allt med honom är så välbekant och hon vet tusentals saker om honom. Om Adrian vet hon nästan ingenting. Men när Sara måste välja mellan dem är valet inte så enkelt som hon först trodde. (adlibris.se)

Recension

Johanna Lindbäck är i mitt tycke ungdomsböckernas okrönta drottning och detta är inget undantag även om jag tycker att den var lite svårare än komma in i än hennes tidigare.

Jag läste en recensent på en bokblogg som störde sig väldigt på att författaren slängde in allehanda engelska ord och uttryck överallt och jag trodde nog inte att det skulle störa mig för det gör jag ju själv ganska ofta, men jag tyckte faktiskt att det blev lite för mycket. Det är en sak att göra det när det saknas motsvarande uttryck på svenska, men annars… nä. Det gick inte riktigt hem hos mig.

Det som alltid är skönt med Johanna Lindbäcks ungdomsböcker är att ungdomarna är så himla vanliga! Bara för att det är en ungdomsbok behöver den inte behandla mörka ämnen som missbruk, grupptryck, sexuellt utnyttjande och liknande utan ”bara” identitetssökande, relationer och sådant, vilket kan vara nog så klurigt i tonåren. Till stora delar är det ganska förutsägbart men å andra sidan gör det inte så mycket, eftersom jag blir nöjd med slutet.

Gah!

Jag vet att den inte direkt duggar tätt mellan inläggen här och ingen beklagar det mer än jag, men jag hinner inte. Jag hinner verkligen inte. Varken läsa eller blogga. Gah! Jag har ett par både lästa och lyssnade böcker som inte recenserats än och novembers månadssammanfattning (som visserligen är ruskigt nedslående) har heller inte kommit upp än. Jag hoppas finna tiden ikväll, så håll ut.

Ni som ändå tittar in med jämna mellanrum trots brist på inlägg – tack!

Recension: Svara om du hör mig av Ninni Schulman (ljudbok)

svaraHandling
Tidigt en oktobermorgon samlas Uvanås jaktlag utanför slaktboden för att tillbringa dagen i Tiomilaskogen. Efter några timmar återfinns Pär Sanner, en av älgjägarna, död på sitt pass medan hans fjortonåriga dotter som varit med honom är försvunnen. Vem har velat göra Pär så illa? Har den tjuvskjutna vargen som hittades ett par veckor tidigare något med det hela att göra? Eller har hans tvivelaktiga affärer blivit hans död? Mordutredningen kompliceras ytterligare av att Hagforspolisens nytillsatta krimchef Petra Wilander är lika misstänkt som någon annan i jaktlaget. Samtidigt presenterar Värmlandsbladet sitt stora sparpaket. För att rädda sitt jobb och sin redaktion granskar den föräldralediga journalisten Magdalena Hansson mordet och tar därmed risker som äventyrar hela familjens säkerhet. Livet i den lilla byn blir en mardröm för Pärs änka när deras hemligheter grävs fram en efter en. Och vem är egentligen vän och vem är fiende när det knackar på dörren? (adlibris.se)

Recension
Svara om du hör mig är den tredje boken i deckar-serien om Magdalena Hansson i Hagfors och precis som förra boken är det lite småputtrigt, men kanske ingen direkt ”nerv”, så som det ofta är i svenska deckare. Dock är det tillräckligt för att jag ska fundera och klura på vem som kan vara den skyldiga och vad dennes motiv må vara. Och det måste jag säga att förutsägbart är det faktiskt inte.

Bok utspelar sig, liksom de tidigare, i Hagfors och det är alltid roligt med igenkänning. I just denna bok fick jag både miljön och småbarnslivet eftersom Magdalena liksom jag var föräldraledig med en liten bebis, även om hennes flicka var några månader äldre än Lilleman.

Ett minus är det alldeles för stora persongalleriet att hålla reda på. Utöver huvudpersonen Magdalena Hansson med familj och poliserna samt offrets anhöriga har man här dessutom ett helt jaktlags medlemmar att skilja på så ibland vet jag inte riktigt vem som är vem. Stundtals hänvisas också tillbaka till personer och händelser ur tidigare böcker, men bara sådär på ytan och det var längesedan jag läste dem nu så jag minns inte riktigt dessa och hade önskat någon rad extra där för att locka tillbaka minnet.

Detta var min andra ljudbok och jag börjar vänja mig mer och mer vid formatet. Ljudboken är faktiskt en morot till att gå it på vagnspromenaden fast det är grått, kallt och uggligt ute eftersom jag är nyfiken och vill veta hur det ska gå. Uppläsaren i sig är det egentligen inget fel på, men som jag har skrivit tidigare så stör det mig att de infödda Hagfors-borna pratar något som närmast liknar stockholmska, och hela tiden tänker jag på hur de skulle ha sagt det egentligen.

Bokbloggsjerka 8 – 11 november

För ovanlighets skull så får jag sätta tänderna i jerkan så sent som på måndagen, för helgen har varit helt kaotisk. Vi har varit i Småland och döpt Lilleman, så det har varit mycket folk, nya miljöer och helt enkelt fullt upp så denna veckas jerka passar på ett sätt helt perfekt, för Annika frågar: Vad önskar du dig mest av allt just nu som är relaterat till böckernas värld?

Och svaret är lika kort som enkelt: TID! Nu har Lilleman hunnit bli tre månader och tid är verkligen en bristvara. Jag avundas de mammor som har bebisar som tycker om att sova på dagarna, för en sådan bebis har nämligen inte jag. Möjligtvis kan han tänka sig att sova i bilen eller ute på promenad, vilket är två ställen där det är ganska svårt att läsa… Därför har jag blivit ”tvungen” att lyssna på ljudböcker för att överhuvudtaget kunna inmundiga någon litteratur, men det blir ju också bara någon timme om dagen. Så, lästid önskar jag mig mest!

Recension: Inte helt perfekt av Lucy-Anne Holmes

inte_helt_perfekt-holmes_lucy-anne-22689167-2050701627-frntHandling
När gick det egentligen på tok? Var det när hon hittade fotot av den halvnakna före detta flickvännen i sin pojkväns filofax? Eller kanske när hon fick veta att hon skulle spela in en ångande het sexscen med den snyggaste mannen i världen, någonsin? Att leva lycklig i alla sina dagar visar sig vara svårare än man skulle kunna tro.

Inte helt perfekt är den efterlängtade uppföljaren till hyllade 50 sätt att träffa den rätte. En roman som befäster Lucy-Anne Holmes som en av de bästa författarna av romantiska komedier idag. (adlibris.se)

Recension
Denna bok är en uppföljare till boken 50 sätt att träffa den rätte som jag läste i somras och uppskattade, men som vanligt inte skrattade åt. Jag skrattade inte den här gången heller, men tyckte trots detta att boken var bra.

Som vanligt när jag läser chick lit dock måste jag ofta ha en imaginär skämskudde på grund av alla dumheter huvudpersonerna envisas med att göra, och Sarah gör ibland fler dumma saker än de flesta. Trots detta är hon en karaktär som jag tycker om och hejar på.

För att göra en historia kort: lättläst, lättsamt och underhållande – exakt som en chick lit ska vara!

Månadssummering oktober

oktoberAntal lästa böcker: 3 st
På svenska: 3 st
På engelska: 0 st
På tyska: 0 st
Köpta: 2 st
Fådda: 1 st
Lånade: 0 st
Kvinnor: 3 st
Män: 0 st

Ur mängdsynpunkt sett var inte oktober sådär jättebra men gällande kvalitet får jag nog tycka att den var bra. Kanske ingen riktig sådan där life-altering bok men heller inget bottennapp.

Bokbloggsjerka 1 – 4 november

Då har vi kommit in i november då, och riktigt höstigt är det ute. Grått, kallt, regnigt och allmänt uschligt men trots detta kämpar Annika på med frågor. Den här gången är det:

Boktrailers bli allt vanligare men det är ingenting jag själv brukar titta på, men frågan är hur du ställer dig till dessa och om det finns någon trailer/några trailers som du tycker att vi bör se?

Angående boktrailers måste jag säga att jag känner mig väldigt likgiltig. Jag har egentligen ingenting emot dem men det vore fel att säga att jag är förtjust i dem. Jag tittar helt enkelt sällan på dem. Simple as that.

Bokbloggsjerka 25 – 28 oktober

Slutet av oktober redan! Fy bubblan vad tiden går, hörrni! Men jerkan kommer som vanligt på fredagen, och denna vecka är den inspirerad av årstiden. Annika undrar nämligen: Ska du läsa någonting som lämpar sig väl för Halloween och i så fall vad?

I och med att jag är lite räddhågsen av mig så brukar jag sällan läsa skräckberättelser då jag värdesätter mitt goda nattsömn alltför mycket, och som småbarnsförälder värdesätter jag den ännu mer! Dessutom måste jag ju fortfarande gå upp minst en gång på natten i mörkret och amma lilleman, och då går det ju inte an att ha läst något alltför läskigt, för min fantasi är verkligen av det livligare slaget. När jag läste Cirkeln i somras (när det dessutom var ljust ute!) gjorde jag misstaget att en kväll läsa innan jag skulle sova, och det misstaget gör jag inte om. Så del två, Eld, står i bokhyllan men inte en chans att jag våga läsa den i höstmörkret! Det korta och koncisa svaret på frågan är alltså: nej. Dessutom firar vi inte Halloween här i hemmet.