Recension: Porto Francos väktare

Handling
En ung kvinna stiger i land i Marstrands hamn en septemberdag 1793. Håret är kapat under mössan, hennes bröst är lindade och byxorna hänger löst på den gängliga kroppen. Runt omkring myllrar det av liv; arbetare på skeppen, handlare, brottslingar som fått amnesti i frihamnen. Hennes enda hopp står till att de ska ta henne för en man, att hon ska hitta arbete och någonstans att bo. Att hon inte ska tvingas åka tillbaka.

250 år senare görs ett gruvligt fynd på Klöverön. En kvinna och ett spädbarn hittas döda i Gamle mosse och kriminalinspektör Karin Adler kopplas in. Men att identifiera de två döda visar sig vara lättare sagt än gjort. Det enda man kan säga med säkerhet är att de har legat i mossen länge. Väldigt länge. Trådarna leder Karin Adler långt tillbaka i Marstrands historia, och sakta men säkert nystas en osannolik historia upp. (bokus.com)

Recension
Porto Francos väktare marknadsförs som en deckare, men jag tycker inte riktigt att det är det. Ann Rosmans tidigare böcker har varit deckare med historiska inslag medan den här boken snarare är en historisk roman med vissa deckarinslag, och dessa deckarinslag är väldigt få och knapphändiga. Ibland undrar jag vad de har med något att göra alls. De är nämligen inte polisen som på något sätt bidrar till att nysta upp historien utan de ”vanliga” människor som boken till största del handlar om. På ett sätt känns det som om författaren helst ville skriva en bok om Marstrand och sjöröveriet under 1700-talet men inte riktigt vågade skriva en renodlad historisk roman och därför slängde in sin polis Karin Adler för att de som läst hennes tidigare böcker också skulle läsa denna. Jag tycker att hon skulle ha satsat på den här boken som en historisk roman istället för som sådan är boken alldeles ypperlig!

Välskriven, snabbläst och spännande är Porto Francos väktare en intressant historisk roman – snarare än deckare – om kvinnors villkor på 1700-talet och om en tid när staten sanktionerade sjöröveri. För den som är ute efter en klassisk deckare dock, kanske den här boken blir en besvikelse.

Happy Birthday to me!

Den sista januari för 27 år sedan öppnade jag för första gången ögonen mot världen. Och igår blev jag därför firad av min kära make. En make som vet precis hur man gör frugan glad. Bland annat detta återfanns nämligen i paketen:

Porto Francos väktare av Ann Rosman
Jag har läst hennes två första böcker från Marstrand, och har gillat dem riktigt mycket. De har varit lättlästa och spännande, så det här blir nog också en sådan där bra ”mellanbok” mellan lite tyngre grejer.

Saphirblau. Liebe geht durch alle Zeiten 2 av Kerstin Gier
Andra delen av Kerstin Giers tidsreseserie som jag har läst så mycket bra om. Jag har faktiskt ännu inte läst den första men den står i min bokhylla och jag är väldigt sugen på den men jag vet att det kommer att krävas en del, för den är ganska tjock och på tyska! Den här trilogin finns översatt till rätt många språk – engelska, norska, franska, spanska, italienska, polska för att bara nämna några – men tyvärr inte svenska än. Hoppas att det är på g! Det är sånt fokus på engelskspråkig litteratur och film i Sverige och det vore kul om det kom lite från andra länder också. Som tysklärare hoppas ju jag förstås alltid på media från de tysktalande länderna. En filmatisering av den första boken i trilogin är planerad i Tyskland, med många bra skådespelare. Kul!

Förutom böcker samlar jag sedan några år tillbaka också på Rolf Lidberg-troll. Ända sedan jag var liten och min farmor sa att jag var hennes troll (mycket på grund av mitt bångstyriga lockiga hår) har jag varit förtjust i de små gynnarna och Rolf Lidbergs troll är mina favoriter. Både i bokform och som prydnader. Så det är en tacksam present eller julklapp till mig. Årets födelsedagspresent-troll bar dessutom på böcker! Snacka om att slå två flugor i en smäll…!

Det var dock inte slut där. Av kära svärmor – just det, samma svärmor som gav mig 7 pocketböcker i julklapp – fick jag ett presentkort på Adlibris! De vet allt att vägen till mitt hjärta går genom min bokhylla…