Rubinrot-dvd:n är här!

Det är allt ett väldans tjat om denna ”Rubinrot”-filmen här på bloggen, är det inte det? Möjligt. Och nu kommer lite till! För i måndags (på releasedatumet!) låg den äntligen där i brevlådan. Jag fick mail från buch.de, som jag beställde ifrån, att de skickade filmen på fredagen och då tänkte jag att det nog skulle ta i runda slängar en vecka från Tyskland, men redan på måndagen vid lunchtid var den alltså i min egen brevlåda. Oerhört snabbt, måste jag säga!

Om man – mot förmodan – inte behärskar tyska tillräckligt för att se och förstå en film ska det enligt omslaget finnas både tysk och engelsk text samt tyskt och engelskt tal, så om man gärna vill se den och står ut med dubbad film (*rys*) så finns den möjligheten.

Frågan är nu bara när jag kan få två ostörda timmar att se på film. Lilleman är varken intresserad av att sova på dagarna eller vara någon annanstans än i mammas famn när mamma går runt i hela huset… När jag väl har sett den dock, så lovar jag att komma med en recension!

Ny Rubinrot-trailer!

Åh så många spännande filmatiseringar av böcker det kommer nästa år! Själv längtar jag väldigt mycket efter denna Rubinrot som bygger på Kerstin Giers succéroman med samma namn (Rubinröd på svenska). Den förra trailern sa inte så mycket men den här nya säger desto mer. Ser mycket lovande ut! Chansen att den ska gå på bio i närheten där jag bor är väl typ lika med noll, men ändå…

Rubinröd blir film!!!

Även om den första boken i Kerstin Giers tidsrese-trilogi Rubinröd (original: Rubinrot) precis har släppts på svenska kom den ut i Tyskland redan 2009, och har blivit en stor succé både i hemlandet och på andra sidan Atlanten samt i många andra europeiska länder.

Också i Sverige verkar många tycka om den, enligt alla recensioner jag har läst. Därför har jag en fantastisk nyhet: As we speak håller man i Tyskland som bäst på (eller man är nog i princip färdig med) att spela in en film baserad på den första boken, och den kommer att ha tysk biopremiär 14 mars 2013.

Nu börjar de första bilderna från filmen komma, och det ser riktigt bra ut än så länge. Det finns en trailer också, men den säger inte så mycket. Jag ser sjukt mycket fram emot filmen, även om det lär dröja innan jag kan lägga vantarna på en kopia av den på DVD. Jag ser fram emot den både för mitt eget höga nöjes skull men också för att kunna visa den för mina elever. Mer tysk film åt folket!

Bilder från bravo.de.

1995 var ett bra år för Jane Austen

Både den underbara miniserien av Stolthet och fördom, som jag har sett kanske sex-sju gånger i sin helhet, och den fina fina filmatiseringen av Förnuft och känsla, med bland andra Emma Thompson och Alan Rickman, spelades nämligen in 1995.

Den senare gick på tv igår, på tvåan. Den höll på så sent så jag tänkte inte att jag skulle se den, men så av en tillfällighet så zappade maken över till tvåan och så var det kört. Då var jag ju tvungen att se klart. Åh, den är så bra!

Och jag blev så hemskt sugen att se en annan film också, nämligen The Jane Austen Book Club, en av försvinnande få filmer som jag faktiskt tycker är bättre än sin litterära förlaga. Eftersom jag fortfarande har en veckas semester kvar kanske jag ska slå till och se den..?

Hunger Games

Äntligen så kom vi då iväg på Hunger Games, jag och maken. Och jag får säga att jag är riktigt nöjd med resultatet! Boken är ju såklart – som alltid – mycket bättre men jag tycker ändå att även filmatiseringen av den höll hög klass. Min man tyckte att den var lite seg, men jag tyckte att den var fantastisk. Jag är dock heller inte riktigt lika känsliga som han för långsammare partier. Något ovanligt som jag tänkte på däremot var avsaknaden av filmmusik. Det var många tysta partier och tjejen bredvid mig passade på att lassa in en massa chips i munnen och tugga dem med öppen mun så enormt högt så att jag blev riktigt sugen på att slå ut chipsen ur händerna på henne. Det var nära. Ja ja, en parentes angående hyfs på bio.

Jag undrar också lite hur filmen var om man inte har läst böckerna. Eftersom maken har slukat dem lika ivrigt som jag så hade jag ingen att fråga. Tidvis fick jag känslan av att vi som hade läst boken förstod saker som troligtvis inte skulle betyda något för någon som inte läst boken. Till exempel fick man ingen förklaring till varför Gale hade 42 lotter till Slåttern. Eftersom man heller inte fick ta del av Katniss inre tankar och känslor känslor så framgick inte riktigt allt med Katniss och Peetas relation.

Vad gäller skådespelarna så gjorde de fantastiska insatser. Jennifer Lawrence var fenomenal som Katniss ch scenen vid Slåttern var väldigt gripande. Josh Hutcherson som Peeta var inte alls som jag hade tänkt mig men det funkade riktigt bra i alla fall. Liam Hemsworth som Gale hade ingen jätteroll men lyckades förmedla känslor i de korta stunder han var med. Och Woody Harrelson som Haymitch var betydligt nyktrare än jag hade tänkt mig men härligt sarkastisk.

All in all, en bra filmatisering av en fantastisk bok!Jag ser potentialen för min framtida engelskundervisning…

Folksagans återkomst (eller har den aldrig varit borta..?)

Jacob och Wilhem Grimms bok med samlade folksagor Kinder- und Hausmärchen publicerades för första gången för exakt 200 år sedan, 1812. Dock har inte intresset för deras sagor svalnat – tvärtom – sagor är hetare än någonsin!

Förutom att övernaturliga saker i sig har varit poppis i rätt många år nu så börjar ju både grekiska myter och de gamla hederliga folksagorna att dammas av. Nu för tidens mest i form av film eller tv-serier (även om en del böcker med uppdaterade och återberättade sagor förekommer). Disney var först ut med Trassel förra året, en i mitt tycke lyckad version av Rapunzel, och förra sommaren kunde vi även se Catherine Hardwicks variant av Rödluvan i hennes Red Riding Hood med Amanda Seyfried i huvudrollen. Förra året kom också Beastly, en modern version av Skönheten och Odjuret förlagd till nutidens USA.

Red Riding Hood

Och det ser inte ut som att sagotrenden är sooooo 2011. Au contraire, mon ami! På grund av olika uppgifter är jag inte säker på om filmen kommer 2012 eller 2013 men ännu en gammal hederlig folksaga dammas av i Hansel and Gretel Witch Hunters, Hans och Greta 15 år senare som framgångsrika häxjägare.  Bara i år kommer dessutom två amerikanska filmer som båda bygger på Snövit. Mirror Mirror (som verkar jätterolig), med Julia Roberts som den elaka drottningen, bjuder enligt trailern onekligen på en och annan twist och en stor portion humor, medan den andra, Snow White and the Huntsman, med Kirsten Stewart som Snövit, har en mer äventyr/fantasy-betonad framtoning.

Mirror Mirror

Även på tv är sagorna aktuella. Serien Grimm (need I say more..) går för fullt på svensk tv och handlar om en detektiv som får vet att hans öde är att vara just en Grimm, en sorts jägare som skyddar mänskligheten från allehanda onda sagoväsen. I torsdags började ännu en serie om sagor vid namn Once Upon A Time – denna mest klassiska av alla sagoinledningar.

Once Upon A Time

Varför är det så inne med sagor just nu? Don’t get me wrong, jag älskar sagor och har alltid gjort. Men vad är det som gör att det exploderar nu? Any thoughts?