Handling
Lara har alltid haft en väldigt livfull fantasi. Men nu börjar även hon undra om hon kanske håller på att bli galen. Normala kvinnor hemsöks väl inte av spöken? Men, Lara har fått besök av sin gamla döda släkting tant Sadie i form av en ung, rättfram Charleston-dansande kvinna. Sadie vill ha hjälp att hitta ett försvunnet halsband, utan det kan hon inte lämna jordelivet.
Till råga på allt har Lara alldeles fullt av egna problem utan döda släktingar hennes bästa vän och affärskompanjon har rymt till Goa och hon har precis blivit lämnad av sin pojkvän. Men när Lara umgås med Sadie händer det spännande och dekadenta saker, Sadie kanske till och med är lösningen på några av hennes problem? Kan två kvinnor från helt olika tider och dimensioner bli vänner, och till och med lära sig något om och av varandra?
Recension
Som ni nog redan vet är Sophie Kinsella en av mina absoluta favoritförfattare, och hittills har hon aldrig gjort mig besviken (förutom böckerna skrivna under Madeleine Wickham). Den här boken har ett par år på nacken och jag läste den direkt när den kom ut, men jag var verkligen i behov av lite Kinsella så det fick bli en omläsning.
På många sätt känner man igen sig i Kinsellas övriga fristående böcker, men det som skiljer denna är dels det övernaturliga inslaget med gammelfaster Sadies spöke samt att det är nästan en detektivhistoria. Den har kanske också lite mer djup, till exempel viss kritik av hur åldrande och äldre ses idag. På vanligt Kinsella-manér är dock både handling och karaktärer lite skruvade. Ibland blir jag helt galen på Sadie och tycker så synd om Lara när Sadie bara förstör för henne, men ändå kan jag inte hjälpa att skratta, ibland nästan hysteriskt.
Flickan från tjugotalet är en lättläst, väldigt rolig men också ganska tankvärd bok som garanterar gott underhållningsvärde!