Handling
Alexia Maccon, f.d. Tarabotti, har det minsann inte lätt. Inte nog med att hon som vanligt är måltavla för diverse blodtörstiga, arga och mordiska varelser, dessutom är hon plötsligt hemlös och Londonsäsongens största skandal på grund av sitt obekväma tillstånd. Att bli med barn är en omöjlighet för henne som själlös, åtminstone med sin man som är varulv. Alexia beger sig till Italien i jakt på Tempelriddarorden. De sägs ha kunskap om övermänniskor. Alexia misstänker att hon hamnat ur askan i elden, men vad bryr hon sig om livshotande attacker när det finns pesto? (adlibris.se)
Recension
Nu är det ju en dryg månad sedan jag läste ut den här boken, men det kom lite emellan att jag läste ut den tills att jag hittade tid att skriva en recension (läs: det kom en bebis), så det är lite svårt att recensera den tycker jag och ber därför om ursäkt om det blir lite ”ytlig”.
Carriger ökar farten i denna bok och det är få lugna stunder. Dessutom får man vet mer om olika teorier gällande Alexias själlösa tillstånd. Upfinnaren madame Lefoux får en större roll i denna bok, vilket jag gillar. Däremot är det synd att lord Akeldama inte är med mer, för han är alltid en frisk fläkt. Som vanligt är dock det bästa med boken Carrigers underbara dialoger.
Den var inte riktigt i nivå med den första boken, men bättre än del nummer två, och jag kommer definitivt att fortsätta med serien.
Helenas bokhylla 