Recension: The fault in our stars av John Green

Handling
Despite the tumor-shrinking medical miracle that has bought her a few years, Hazel has never been anything but terminal, her final chapter inscribed upon diagnosis. But when a gorgeous plot twist named Augustus Waters suddenly appears at Cancer Kid Support Group, Hazel’s story is about to be completely rewritten.

Insightful, bold, irreverent, and raw, ”The Fault in Our Stars” is award-winning author John Green’s most ambitious and heartbreaking work yet, brilliantly exploring the funny, thrilling, and tragic business of being alive and in love. (adlibris.se)

Recension
The Fault in Our Stars är en bok som jag har varit rädd att läsa länge. Den har stått i min bokhylla i ett och ett halvt åt snart utan att jag har vågat ta mig an den, mycket på grund av alla lyriska recensioner jag har läst. Dessutom har jag under denna tid också följt John och Hank på Youtube och de verkar ju vara helt underbara människor. Dessa faktorer har onekligen byggt upp vissa förväntningar, och tyvärr infrias de inte riktigt.

John Green är ju verkligen en språkets mästare och jag njuter av hans prosa i fulla drag, och det är också det som för mig är det starkaste med boken. Mannen är och förblir en citatmaskin! Dock är Augustus och Hazel kanske liiiite väl välformulerade för den genomsnittliga sjuttonåringen, men det kan jag förlåta.

Rent logiskt så borde jag just nu verkligen vara i högform för starka känsloyttringar och jag har läst så många recension om läsare som skrattade och grät om vartannat, men jag gjorde ingetdera. Inte tillstymmelsen till ett fniss eller en tår. Å andra sidan är det ovanligt att jag gråter till böcker. The Fault in Our Stars drabbade mig inte som jag hade trott, men likväl är det en väldigt bra bok och jag rekommenderar den verkligen.

Recension: Let it snow av Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle

Handling
Sparkling white snowdrifts, beautiful presents wrapped in ribbons, and multicolored lights glittering in the night through the falling snow. A Christmas Eve snowstorm transforms one small town into a romantic haven, the kind you see only in movies. Well, kinda. After all, a cold and wet hike from a stranded train through the middle of nowhere would not normally end with a delicious kiss from a charming stranger. And no one would think that a trip to the Waffle House through four feet of snow would lead to love with an old friend. Or that the way back to true love begins with a painfully early morning shift at Starbucks.

Thanks to three of today’s bestselling teen authors, John Green, Maureen Johnson, and Lauren Myracle, the magic of the holidays shines on these hilarious and charming interconnected tales of love, romance, and breathtaking kisses. (adlibris.se)

Recension
Precis som utlovat består boken av tre i stort sett separata historier som dock uppvisar vissa beröringspunkter, framför allt den sista historien som får den otacksamma uppgiften att försöka binda ihop alla lösa trådar, vilket inte lyckas helt. Jag gillade dock att många av karaktärerna från de första gjorde cameos i den sista berättelsen.

Den första berättelsen var den jag tyckte bäst om då den var väldigt söt och rolig. Jag har läst en bok av Maureen Johnson förut men inte blivit jätteimponerad, men nu blev jag lite sugen på att prova en till av hennes böcker. Den första berättelsen var också den som kändes mest ”julig”, vilket ju var lite vad jag var ute efter.

Den andra historien kommer från min nerdcrush John Green, men tyvärr övertygar han mig inte helt här. Hela tiden ute i snön på väg till Waffle House önskar jag bara att de ska komma fram och berättelsen ska börja, men det är liksom vägen dit som är berättelsen.

Den tredje och sista berättelsen av Lauren Myracle var tyvärr ingen stark avslutning på boken då huvudpersonen var så egoistisk och gnällig att jag verkligen inte kände någon sorts empati för henne. Den – som sagt – otacksamma uppgiften att knyta ihop säcken hamnade också hos Myracle, som i min mening inte lyckas hundraprocentigt med det.

Summa summarum, Let it snow är en helt okej julbok. Den var mysig men inget mästerverk, och den kommer inte bli en ny jultradition för mig.

Bokbloggsjerka 14 – 17 december

 

Det har varit en hektisk tid med betygssättning och allt, men nu är det klart och vi jobbar bara tre dagar nästa vecka. Åh vad jag längtar efter lite vila! Men nu är det dags för Annikas bokbloggsjerka.

Vi tar en enkel fråga så här sista gången innan juluppehållet: Vad läser du just i dag?

Jag har precis börjat läsa Let it snow. Three Holiday Romances av Maureen Johnson, John Green och Lauren Myracle, som mycket lägligt damp ner i min brevlåda igår. Än så länge har jag hunnit läsa ett kapitel så jag kan inte riktigt uttala mig om den än. Den är dock ett led i mitt försök att hitta julstämningen även som stressad vuxen.

”Det konstiga paketet”

Här om dagen fick jag en avi från Posten att jag hade ett paket att hämta på Konsum. Som avsändare stod Amazon, utan efternamn (.com, .co.uk, .de), och jag blev hemskt förvånad. Bara typ dagen innan hade jag fått e-mail att Amazon.de hade skickat min beställning av tyska filmer. Snabbt jobbat, tänkte jag, och åkte till Konsum. Där lämnade jag in min avi och mannen som tog emot den sa ”Jaha, det är det konstiga paketet!” Och jag är böjd att hålla med, för så här såg paketet ut nämligen:

Så brukar inte paketen från Amazon.de se ut så jag blev lite fundersam vad detta kunde vara, så jag skyndade mig hem (följde dock förstås hastighetsbegränsningen) och packade upp mitt paket. Och det var ju inte alls från Amazon.de utan Amazon.com – ända från det stora landet tvärs över Atlanten. Min förbeställda box med alla John Greens böcker i inbunden utgåva!!! Som jag hade förbeställt i september (notera, innan köpstoppet) men som jag fick e-mail om att de skickade i slutet av oktober. Inte så snabbt jobbat.

Hur som helst, fram kom de och alla böckerna är inbundna och fina och i samma storlek och allt. (Ocd:d, ni vet). Det fantastiska slutar dock inte där. Jag hade tydligen lyckats beställda en signerad version också, så i min The Fault in Our Stars så återfinns Johns omisskänneliga kråka. Frågan är bara nu hur jag ska ordna i min bokhylla så att fyra nya inbundna böcker får plats…

Förr eller senare exploderar jag

Många har  klagat på det svenska omslaget till John Greens senaste bok (The Fault in Our Stars) som fått titeln Förr eller senare exploderar jag på svenska. Jag får erkänna att jag inte är helsåld på det heller, för jag tycker inte att det är särskilt estetiskt tilltalande. Det är tveksamt om jag skulle ha plockat upp boken i en bokhandel eller på bibblis, om det hade varit någon annan än John Green som hade skrivit den förstås. John Greens böcker skulle jag plocka up any day of the week and twice on Sunday.

Författaren själv däremot verkar mycket förtjust i omslaget! Vilket han berättar i sin senaste youtube-video. (Mellan ca 01:00 och 01:40 i videon nedan). Han försöker sig till och med på att uttala titeln, med ett ganska underhållande resultat.

Recension: An Abundance of Katherines av John Green

Handling
When it comes to relationships, Colin Singleton’s type is girls named Katherine. And when it comes to girls named Katherine, Colin is always getting dumped. Nineteen times, to be exact. On a road trip miles from home, this anagram-happy, washed-up child prodigy has ten thousand dollars in his pocket, a bloodthirsty feral hog on his trail, and an overweight Judge Judy – loving best friend riding shotgun – but no Katherines.

Colin is on a mission to prove The Theorem of Underlying Katherine Predictability, which he hopes will predict the future of any relationship, avenge Dumpees everywhere, and finally win him the girl. Love, friendship, and a dead Austro-Hungarian archduke add up to surprising and heart-changing conclusions in this ingeniously layered comic novel about reinventing oneself. (adlibris.se)

Recension
Det här är nog en av de böcker jag har läst som jag har allra svårast att recensera. Jag vet liksom inte riktigt var jag ska börja.

Det är nämligen en mycket speciell bok. Handlingens roadtrip blandas med komplicerade matematiska ekvationer, anagram, arabiska översättningar och rena fakta. Jag tyckte väldigt mycket om den här boken, men jag misstänker att den liksom författaren själv kan vara en aquired taste. Själv tycker jag ju hemskt mycket om John Green: han sätt att vara/prata/skriva, hans humor, hans spetsfundigheter, hans referenser, och för min del är det faktiskt sättet på vilket boken är skriven som gör att jag verkligen tycker om den. Det är en sådan där bok som gör att man känner sig lite smartare när man läser den. Fotnoterna och den extra fakta som ofta förekommer där berikar historien också. Dessutom är det kul som nerdfighter att äntligen förstå ursprungen för en del av de där referenserna från John och Hanks vloggar, typ the Venn diagram.

Utöver språket så lyckas John Green också skapa verklighetstrogna men roliga karaktärer, som man både bryr sig om och skrattar åt. Kompisrelationen mellan Colin och Hassan är välskriven och trovärdig, även om de uttrycker sig lite bättre än gemene man. Så är de ju båda genier också.

På det hela taget var detta en mycket positiv läsupplevelse och jag uppskattar verkligen Johns unika, underfundiga och intelligenta sätt att skriva. Jag tror att jag måste läsa om Looking for Alaska på engelska, för kanske var det så att det försvann lite i översättningen där.

I min brevlåda #7

I följande serie inlägg visar jag upp vilka böcker jag har köpt, fått, lånat på biblioteket eller av vänner och bekanta. Idén tillskrivs den amerikanska bokbloggaren The Story Siren. Egentligen hade jag tänkt att det skulle bli en återkommande grej på söndagar enligt dess ursprung, men det får bli lite när det blir.

Ni kanske vet eller så kanske ni inte alls vet att jag har en liten nerd crush på John Green. Jag tycker han är en fantastisk människa på så många sätt. Så intelligent, så rolig, så klok, så bra på att använda sin popularitet på ett positivt sätt. Jag vet att han är något av en acquired taste och att många människor inte delar mina åsikter om hans storhet, men jag tycker att han är en enorm inspiration och jag önskar att någon som han hade funnits och givit mig sådana kloka råd när jag var tonåring.

Dock har jag faktiskt bara läst en bok av honom (Var är Alaska?), och eftersom alla hans böcker hamnade på topp 100 över de bästa ungdomsböckerna så kändes det som om det var dags att ta läsa lite fler. Därför beställde jag hem An Abundance of Katherines och Paper Towns. Lägg märke till att den förstnämnda har det nya nerdfighter-designade omslaget!

Hans fjärde bok The Fault in Our Stars står redan i min bokhylla men i all min fyrkantighet vill jag gärna läsa böckerna i den ordning de kom ut, även om de ingalunda är delar av en serie. Jag har redan börjat läsa An Abundance of Katherines och varje sida verkligen oozes John Green. I like it!

Recension: Var är Alaska? av John Green

Handling
Den första vännen
Den första kärleken
De sista orden

Miles lämnar ett trist, ensamt liv på High School bakom sig och anländer till internatskolan Culver Creek i Alabama en tryckande het dag strax före terminens början. Han längtar efter förändring och ett nytt liv och hoppas kunna hitta det på Culver Creek. Och visst förändras hans liv. Livet på skolan bygger på vänskap, fiendskap och ständiga brott mot skolans stränga regelverk. Inom loppet av något dygn har han fått ett nytt namn, ”Bullen, fått en ny vän, Översten, och lärt sig en och annan ny ovana.

Och han träffar Alaska Young – den smartaste, roligaste och snyggaste tjej han någonsin sett. Hon förändrar hans liv mer än något annat, mer än han någonsin kunnat ana…

Recension
Om ni är intresserade av att läsa den här boken – läs då ingen närmare beskrivning av handlingen än den ovan, för om ni skulle bli spoilade så blir ni verkligen spoilade och jag tror definitivt att läsupplevelsen till stor del går förlorad. Dessutom har författaren själv i en av sina vloggar pratat mycket om han vill att människor ska läsa hans böcker ”i blindo” så att säga, och jag förstår verkligen vad han menar när det gäller Var är Alaska?. Jag vill att ni ska bli lika överraskade som jag blev.

Något som är ovanligt i modern YA är att huvudpersonen är en tonårskille, och på grund av att det är så ovanligt och att John Green själv är man ger detta en extra dimension till boken. Jag kan inte låta bli att undra om det inte finns i alla några självbiografiska drag hos Miles, exempelvis hans besatthet av kända personers sista ord (vilket John Green själv har erkänt att han också är lite smått besatt av), som på ett riktigt smart och originellt sätt vävs in i boken.

Var är Alaska? är en lite ovanlig bok, som det tog ett tag för mig att riktigt komma in i. Den består egentligen av två delar och det är tydligt i boken, genom att kapitlen är döpta till ”X antal dagar före” och ”X antal dagar efter” och man förstår att det kommer att hända något väldigt omvälvande. Den första delen är egentligen sådär, tycker jag, lite seg på sina ställen men boken bygger långsamt upp till ett stort klimax, och den andra delen av boken är i min åsikt mycket bättre när alla inblandade måste fortsätta sina liv trots det sin har hänt.

Hela John Green är ju dessutom en citatmaskin som bara spottar ur sig den ena klokheten efter den andra i sina vloggar och böcker. Och Var är Alaska? är inget undantag. Mannen går från klarhet till klarhet.

I officially love John Green

Vilken fantastiskt människa! The man is made of AWESOME!

Häromdagen när jag egentligen googlade något helt annat hamnade jag helt oväntat på youtube där John Green läste första kapitlet av The Fault in Your Stars, och därifrån klickade jag vidare tills jag hittade vlogbrothers-kanalen. Också på Youtube. Pure awesomeness!

Jag har ju en liten förkärlek för nördar och har alltid haft (damn you Brian Krakow..!) men en nörd som läser böcker och skriver underbara sådana också … Och som har även sååå många smarta och hälsosamma perspektiv på livet. Och som talar så otroligt fort. Och som är så rolig. Och som bara är sådär underbart nördig. Och som slänger in en massa populärkulturella referenser. Och vetenskapliga referenser. Och kör grammatikskämt. Och… Jag säger det igen – the man is made of AWESOME! Och tätt efter kommer brorsan Hank, vars musik finns på Spotify. Jag bara älskar Anglerfish-låten.

Praktiskt taget samma minut som jag hittade vlogbrothers fick jag en sådan oövervinnerlig lust att kasta mig rakt i John Greens Var är Alaska?, som jag köpte på svenska på bokrean för 20 kronor, så nu har jag kommit ungefär halvvägs. Jag har också The Fault in Our Stars i bokhyllan, men jag vill liksom spara den en liten lite stund, eftersom jag är rädd att alla andra böcker kommer att blekna i jämförelse med the awesomeness som uppenbarligen är TFIOS. (Inga höga förväntningar här .. inte alls.)

Jag tänkte lägga upp ett klipp här för att demonstrera hur underbar John Green är men jag fick lite beslutsångest eftersom alla klipp är så fantastiska.  Men till slut fick jag välja ett. Ett klipp där John svarar underbart bra och klokt på frågor om kärlek och sex från ungdomar. Så fantastiskt det måste vara att som tonåring att få höra sådana kloka saker! Det är fantastiskt som vuxen att få höra det. I dare you not to love him.

Och…

DFTBA. Don’t Forget To Be Awesome.