Saphirblau blir också film!

Filmatiseringen av den första delen i Kerstin Giers ädelstenstrilogi ”Rubinrot” släpps på dvd i Tyskland i slutet av september och såklart har jag redan förbokat den. Enligt information på buch.de så har dvd:n tysk och engelsk textning, och även om jag blir lite små-schizo av tyskt tal med engelsk text (för jag kan inte låta bli att läsa texten om den finns…) så betyder det att maken, vars tyskkunskaper är i det närmaste obefintliga, också kan se filmen och det är ju alltid kul med lite sällskap.

Eftersom ”Rubinrot” fick tillräckligt många biobesökare i de tysktalande länderna bestämde sig filmbolaget för att även satsa på nästa bok i trilogin, nämligen Saphirblau. I början av oktober börjar inspelningen av filmen och jag är framför allt spänd på att se min favvis Xemerius på vita duken (eller ja, på tv:n lär det väl bli för min del).

Bild lånad från: https://www.facebook.com/LiebeGehtDurchAlleZeiten

Recension: Safirblå av Kerstin Gier

Handling
Åh, Mmmmm och Mer! är det enda Gwendolyn kan tänka under den första kyssen. De börjar kyssas 1912 och slutar i nutid. Gwendolyn har en gen som gör att hon kan resa i tiden. Som tur är har även Gideon det. Kärleken börjar mitt i ett tidssprång, men när de är tillbaka sätts den på prov. Gwendolyn inser att hon snarast bör ta sitt förnuft till fånga, inte låta hormonerna styra, om det alls ska bli någon kärlek, tidlös eller ej! Det gäller istället att fokusera på att rädda världen OCH lära sig att dansa menuett (och inget av det verkar enkelt). Det ordenssällskap som vill att Gwendolyn och Gideon hämtar blod från andra tidsresenärer för att läsa in dem i kronografen, verkar ha dolda motiv. Ska hon gå dem till mötes eller … Så möter hon sin morfar när han var ung, och tillsammans börjar de smida planer! (förkortad från adlibris.com)

Recension
Förra veckans bokbloggsjerka handlade ju om huruvida vi föredrar att läsa på originalspråk eller översatt till svenska, vilket råkade sammanfalla med att jag just läste en bok i översättning som jag tidigare läst på originalspråk, nämligen Safirblå av den tyska författaren Kerstin Gier. I somras när jag läste boken fanns ingen översättning och jag var hänvisad till det tyska originalet om jag ville läsa boken (och det ville jag ju!). För någon månad sedan fick jag sedan ett erbjudande från Bonnier Carlsén om ett rec-ex och så kom det sig att jag också fick boken på svenska. Tack!

Eftersom jag redan recenserat den tyska versionen här så kan ni helt enkelt klicka på länken för att komma till den recensionen istället för att jag ska återupprepa samma saker en gång till.

I den recension jag gjorde då skrev jag att en stor behållning för mig var Kerstin Gier humoristiska språk (som alltid i henne böcker) och att jag hoppades att humorn inte skulle gå förlorad i översättningen. Eftersom jag nu har läst översättningen kan jag meddela att jag tycker att översättaren har lyckats bra; det är väl kanske Xemerius som på något vis inte riktigt känns lika charmig, men på det stora hela tycker jag som sagt att det är en lyckad översättning. Och om boken var relativt lättläst på tyska så var den riktigt lättläst på svenska. Jag bara flög genom sidorna, och känner mig mer sugen än någonsin på filmen (som dock bygger på första boken) som släpps på dvd i Tyskland i höst!

I min brevlåda #10

När jag öppnade brevlådan här om dagen så hittade jag ett paket från Bonnier, och min första tanke var: ”Vad har jag beställt därifrån?” innan jag girigt slet upp paketet och hittade ett rec-ex av del två i Kerstin Giers Ädelstens-trilogi!

Jag läste ju denna på tyska förra året, men känner mig riktigt pepp att läsa den på svenska också måste jag säga. Bland det som jag gillade mest med originalet var ju Kerstin Giers humoristiska och underfundiga språk, varför jag känner mig nyfiken på att se hur översättaren har lyckats med att översätta det.

Jag måste också säga att jag gillar det nya omslaget, för jag var aldrig särskilt förtjust i det ursprungliga omslaget (som ju är samma som det tyska originalet). Dock är det lite drygt när förlagen byter omslag mitt i en serie, så förstår jag att alla som har första boken med det ursprungliga omslaget blir lite sura…

Ny Rubinrot-trailer!

Åh så många spännande filmatiseringar av böcker det kommer nästa år! Själv längtar jag väldigt mycket efter denna Rubinrot som bygger på Kerstin Giers succéroman med samma namn (Rubinröd på svenska). Den förra trailern sa inte så mycket men den här nya säger desto mer. Ser mycket lovande ut! Chansen att den ska gå på bio i närheten där jag bor är väl typ lika med noll, men ändå…

Månadssummering oktober

Höstlov hurra! I alla fall två dagars ledighet, som jag dock har arbetat in med råge under den här terminen. Oj oj oj. Så nu ska jag njuta av de här dagarna med uppsatsrättning, omdömesskrivning och planering av nya områden. (Och en del annat kul.. t ex en hockeymatch.) Kanske kan få någon tid att läsa också… Tja, drömma går ju.

Antal lästa böcker: 3 st
På svenska: 2 st
På engelska: 0 st
På tyska: 0 st
Köpta: 1 st
Fådda: 1 st (till bokcirkeln på biblioteket)
Lånade: 1 st
Kvinnor: 2 st
Män: 1 st

Det var allt ännu uschligare är september. Tre böcker! Det är nog bottenrekord! Visserligen är Smaragdgrün typ 485 sidor och på tyska så den tog ju sin lilla tid, men å andra sidan var Jonas Gardells första del i trilogin Kärleken ofantligt lättläst och tog bara någon dag. Konsten att vara kvinna plöjde jag också igenom på ett par dagar.

Det är nog också för att jag i slutet av månaden har varit väldigt out of character och börjat på två böcker istället för en, och därför inte läst ut någon av dem. Å andra sidan kanske då statistiken för november ser bättre ut.. men jag tvivlar för då är det dags för utvecklingssamtalsrunda nummer två: gymnasiet.

Trots det magra resultatet i oktober så var dock alla tre böckerna riktigt bra! Det är omöjligt att välja ut bästa bok denna månad för de var alla fantastiska i sina egna genrer.

Recension: Smaragdgrün av Kerstin Gier

Handling OBS! Spoiler-varning
Gewndolyn tvivlar på att Gideons känslor för henne är äkta, och misstänker att det bara är ett spel som han och greven av Saint Germaine har kokat ihop. Hon får också reda på en hemlighet som förändrar hela hennes världsbil. Samtidigt måste hon fortsätta tidsresorna med Gideon som om ingenting hänt för att inte avslöja det hon fått veta, och det visar sig vara inte helt ofarligt. För Gwen och Gideon börjar en hisnande resa in i det förflutna, där de kommer en hemlighet på spåren, som de till varje pris måste förhindra.

Recension
Så var också den tredje och sista boken i die Edelstein-Trilogie utläst. Smaragdgrün tar vid exakt där förra boken slutade, och boken går i ett rasande tempo. Det är aldrig en lugn stund. Dessutomm får vi äntligen svar på alla frågor. Vad har Gewns morfar (farfar? Samma ord på tyska, ju) gömt? Är Gideons känslor äkta eller spelade? Vad visste Lucy och Paul som Gewn och Gideon inte vet? Och viktigast av allt, vad händer när de tolvs krets (eller vad det nu kan heta på svenska..?) sluts? Inga frågor lämnades obesvarade.

Även i den tredje boken lyckas Kerstin Gier genom sitt avspända och roliga sätt att skriva få mig att skratta. Tyvärr tycker jag att min favvis från förra boken, ex-demonen Xemerius, har fått alldeles för lite screen time denna gång. Gwendolyn har dock utvecklats som person sedan första boken. Mycket av hennes naivitet och barnslighet har försvunnit och det är tvärtom ofta Gwendolyn som tar de svåra besluten.

Smaragdgrün är en värdig avslutning på trilogin, och nu är jag mer sugen än någonsin på filmen som kommer ut (i Tyskland) nästa år !

Rubinröd blir film!!!

Även om den första boken i Kerstin Giers tidsrese-trilogi Rubinröd (original: Rubinrot) precis har släppts på svenska kom den ut i Tyskland redan 2009, och har blivit en stor succé både i hemlandet och på andra sidan Atlanten samt i många andra europeiska länder.

Också i Sverige verkar många tycka om den, enligt alla recensioner jag har läst. Därför har jag en fantastisk nyhet: As we speak håller man i Tyskland som bäst på (eller man är nog i princip färdig med) att spela in en film baserad på den första boken, och den kommer att ha tysk biopremiär 14 mars 2013.

Nu börjar de första bilderna från filmen komma, och det ser riktigt bra ut än så länge. Det finns en trailer också, men den säger inte så mycket. Jag ser sjukt mycket fram emot filmen, även om det lär dröja innan jag kan lägga vantarna på en kopia av den på DVD. Jag ser fram emot den både för mitt eget höga nöjes skull men också för att kunna visa den för mina elever. Mer tysk film åt folket!

Bilder från bravo.de.

Rubinröd på svenska

Idag släpps Rubinröd av Kerstin Gier på svenska! Se till att få tag på en kopia på något sätt. Köp, låna på bibblis, låna av en kompis. Det spelar ingen roll. Men läs!

Del två och tre kommer på svenska nästa år. Orkar ni inte hålla er tills dess och inte kan läsa det tyska originalet, finns alla tre delar översatta till engelska. Mycket finare framsida dessutom, och faktiskt har klänningarna något med handlingen att göra till skillnad från många andra omslag.

I min brevlåda #6

I följande serie inlägg visar jag upp vilka böcker jag har köpt, fått, lånat på biblioteket eller av vänner och bekanta. Idén tillskrivs den amerikanska bokbloggaren The Story Siren.

I just detta inlägg kommer jag att behandla alla de böcker jag släpade hem från Berlin. Alltså får dagens inlägg underrubriken: ”Tillökning på tyska”.

Frauenromane / Chick lit

Här är mina fynd i kategorin Frauenromane, eller chick lit som vi kanske oftare kallar den i Sverige. Pinguinwetter (”Pingvinväder”) av Britta Sabbag handlar om Charlotte som istället för en befordran blir av med jobbet och som istället för ett frieri blir dumpad. Livet går helt enkelt inget bra, tills hon nästan råkar ut för en olycka på zoo. Låter lättsmält och bra. Och framsidan är bara för söt! Liebesnöter (ung: ”Hjärtekrossare”) av Gaby Hauptmann hade jag inte hört talas om innan, men tydligen var den en riktig bestseller och utspelade sig dessutom i Stockholm. Kan ju vara kul. Jag hade heller inte hört talas om Liebe und Marillenknödel (”Kärlek och aprikosknödel”) av Emma Sternberg, men det var personalens rekommendation. Den handlar om 33-åriga Sophie i Hamburg som under en jobbig tid i livet får ärva ett pensionat i de sydtyrolska Alperna med allt vad det innebär. Även i Herz an Herz (”Hjärta till hjärta”) av Sofie Cramer och Sven Ulrich är huvudpersonen en kvinna med personliga problem. Nyss skild blir Sara full och bitter på ett bröllop och istället för att traditionsenligt skriva ner lyckönskningar till brudparet på sitt papper skriver hon av sig allt sitt elände och skickar iväg som flaskpost. Döm sedan av hennes förvåning när hon några veckor senare får svar… Och slutligen Inselmelodie (”Ömelodi”) av Katrin Jäger som egentligen är en ungdomsbok, men eftersom den handlar om relationer får den plats här ändå. Huvudpersonen är 19-åriga Gara som förlorar sin mamma och genom ett brev får reda på vem hennes pappa är och därför söker upp honom på ön Gomera, en av Kanarieöarna, där han bor.

Young Adult

Kyria & Reb: Bis am Ende der Welt (”Kyria & Reb: Till världens ände”) av Andrea Schacht är första delen i en helt ny distopi-trologi och handlar om 17-åriga Kyria som bor i New Europe år 2125, ett starkt övervakat samhälle. Kyria frå reda på att hon snart kommer att dö. För att uppfylla sin högsta önskan om att få uppleva frihet beger hon sig tillsammans med våghalsen Reb iväg från sitt hem. Låter som klassisk dystopi, och har fått fina recensioner på tyska bokbloggar. Det har även nästa bok fått, Purpurmond (”Purpurmåne”) av Heike Eva Schmidt. Den handlar om Cat, som hittar ett gammalt halsband och när hon sätter på sig detta förs tillbaka i tiden till Bamberg 1632, när häxprocesserna rasade som värst i staden.

Såklart måste jag också ha Smaragdgrün (”Smaragdgrön”) av Kerstin Gier, den sista delen av tidsresetrilogin med underbara Gwendolyn Shepherd som huvudperson. Tidigare i år har jag läst och recenserat de två första delarna, och jag är riktigt sugen på att veta hur det ska sluta samtidigt som jag vill fördröja det hela så att det inte ska ta slut för fort. Alina Bronskys Spiegelkind (”Spegelbarn”) är första delen i en trilogi, som går under namnet ”Spegel-trilogin”, och den var en av personalens rekommendationer på den stora bokhandeln Thalia. Huvudpersonen här är Juli lever i ett hårt reglerat samhälle där det är farligt att vara annorlunda och sticka ut. Plötsligt försvinner hennes mamma och Juli får reda på att hennes mamma är en fe. Tillsammans med sina vänner Ksü och Ivan beger sig Juli iväg för att leta reda på sin mamma.

Slutligen köpte jag även denna drygt 500-sidiga tegelsten, Dark Canopy (”Mörkt himlavalv”) av Jennifer Benkau. Även detta är en dystopi som utspelar sig i en mörkt och hårt reglerad framtid. Efter tredje världskriget har världen tagits över av soldater, kallade die Percents, men rebellgrupper kämpar dagligen mot dessa. 20-åriga Joy är med i en av dessa grupper när hon en dag blir tillfångatagen. Den här har fått riktigt fin kritik både i tidningar och på bloggar.

Jag är riktigt nöjd med mina inköp, men jag får erkänna att det nog dröjer innan jag har kommit igenom dem allihopa…

Månadssummering juli 2012

Återigen ser vi en ny månad och idag skriver vi redan augusti. Juli har varit hektisk; vi har byggt ett nytt kök i princip från grunden. Väggar revs i och för sig tidigare och gipsskivorna kom upp på väggarna och målades i maj kanske. Den nya taket blev lagt i slutet av juni. Men golvet, listerna, alla köksskåp, vattnet, elen och allt annat fixades under juli. Och nu är det i princip klart. Dessutom var vi på en veckas semester. Så ledigheten till trots har det inte blivit så mycket mer läst än vanligt.

Antal lästa böcker: 7 st

På svenska: 4 st

På engelska: 2 st

På tyska: 1 st

Köpta: 5 st

Biblioteket: 2 st

Lånade: 0 st

Kvinnor: 6 st

Män: 1 st

I och med julis sju utlästa böcker tangerar jag årets rekord, som sattes i juni. Jag tror att drygt fem böcker per månad, give and take, är ett ganska realistsikt mål för min del.

Generellt tycker jag att juli har bjudit på många riktigt bra läsupplevelser, och jag verkar ha ägnat mig mycket åt samtidslitteratur med betoning på relationer, alltså riktiga sommarböcker. Jag gick ut starkt med den nya Sophie Kinsella, som ni ju vet vid det här laget att jag verkligen gillar. Andra delen av Kerstin Giers tidsresetrilogi kämpade jag lite med i början pga de långa kapitlen men sedan tog den verkligen fart. Miranda Kenneally överraskade mig positivt med sin bok om den kvinnliga high school quarterbacken Jordan. Sarah Dessen är ju Sarah Dessen, och min första sjöjungfrubok av Tera Lynn Childs var lättsam och rolig och jag läste jag ut den på typ 2,5 timme.

På de sista platserna hittar vi denna månad svenska författarna Johan Theorin och Katarina Mazetti. Detta betyder inte att deras böcker var dåliga, utan bara att de andra var betydligt bättre.