Bokbloggsjerka 9 – 12 maj

Men denna jerka var definitivt min kopp med kokade blad, som engelsmännen nästan säger, för denna gång undrar Annika nämligen: Hur ställer du dig till ljudböcker och vilken är den bästa ljudboken som du har ”läst”?

Och om ni, av någon outgrundlig anledning, har hängt lite här på senaste tiden så vet ni är ljudböcker numera är min primära källa till litteratur. Hade någon sagt det till mig för… säg … två år sedan hade jag aldrig trott det, då jag aldrig riktigt har uppskattat formatet. Förrän nu. Anledningen till att jag mest lyssnar på böcker nu för tiden är helt enkelt att jag inte får någon läsning gjord annars. Just nu är jag ju hemma med världens goaste, som dock inte godkänner att mamma läser böcker när han är vaken, och när han väl sover är det så mycket annat som ska tas om hand, så då blir det heller inget läst av. Enter ljudboken. Perfekt att lyssna på under promenader, som jag tar minst en av varje dag.

Jag tycker fortfarande egentligen bäst om att läsa vanliga böcker, men nöden har som bekant ingen lag och jag har vant mig vid ljudbokens format. Dock har jag märkt att jag är betydligt mer kräsen när det gäller ljudböcker. De måste fånga mig i princip direkt, annars börjar jag bara tänka på andra grejer och då är det ju kört. Med en vanlig bok kan jag traggla på ganska länge innan jag bestämmer mig för att lägga den åt sidan, men ljudboken byter jag ut ganska direkt om jag märker att jag inte lyssnar ordentligt.

Den hittills bästa ljudboken jag har hört är Nyckeln av Sara Bergmark Elfgren och Mats Strandberg, och jag kan säga att det har varit tufft för en annan ljudbok att kännas fängslande och intressant efter den.

Recension: Divergent av Veronica Roth (ljudbok)

divergent-roth_veronica-21187653-frntlHandling
I Beatrice Pryors dystopiska hemstad Chicago är samhället uppdelat i fem falanger: De ärliga, De osjälviska, De tappra, De fridfulla och De lärda. En särskild dag varje år måste alla sextonåringar välja vilken falang de vill tillhöra för resten av livet. För Beatrice står valet mellan att stanna kvar med sin familj hos De osjälviska eller att vara den hon innerst inne är.

Hon gör ett val som överraskar alla, inklusive henne själv. Under den hårda initieringsfas som följer, döper Beatrice om sig till Tris och tvingas utkämpa strider mot sina medkandidater för att upptas av De tappra. Bara de tio bästa släpps in, de övriga tvingas leva utanför samhället som falanglösa. Under extrema fysiska och psykiska prövningar måste Tris avgöra vilka som är hennes verkliga vänner och vad hon egentligen känner för sin mystiske instruktör, Four.

Tris bär också på en farlig hemlighet. När samhället hotas av våldsamma konflikter inser hon att den skulle kunna rädda de människor hon älskar. Om den inte förgör henne först. (adlibris.se)

Recension
Den här boken har varit enormt hypad och den engelska originalversionen har stått i min bokhylla i flera år, men det har tagit lång tid för mig att få tummen ur och läsa den. Och det har jag egentligen inte nu heller för jag har lyssnat på den på ljudbok (dessutom på svenska); det är liksom det sättet jag läser böcker på nu för tiden. Så levde den upp till hypen? Jodå, den var faktiskt riktigt bra.

Divergent är en mångbottnad bok, och det är inte bara den dystopiska världen som får utrymme utan också den sedvanliga tonårskärleken, politik och längtan att få tillhöra en grupp och vad som kan hända när människor delar upp sig själva i ”vi” och ”dem”.

Huvudpersonen är 16-åriga Beatrice och jag gillar henne för hon är en helt vanlig tjej. Hon har inga övermänskliga egenskaper och är inte heller överdrivet osjälvisk (ironiskt nog) och uppoffrande. Ibland är hon faktiskt rent självisk, för att inte tala om omogen och naiv. Men jag bryr mig om henne, och hejar på henne i alla lägen.

Något jag däremot inte tycker om är att takten i boken är lite ojämn. Det börjar bra och intressant med lämplighetstestet och valet av falang, men sedan tycker jag att boken tappar fart lite under beskrivningen av träningen och initieringen. I slutet dock, går det alldeles för fort istället. Alltför omvälvande saker händer allt för fort, och jag hinner inte riktigt med.

Jag lyssnade som sagt på den svenska ljudboken, och ibland stör jag mig också lite på översättningen, för tidvis känns det inte riktigt ”svenskt” och i mitt huvud spelar jag upp hur den engelska repliken med största sannolikhet måste ha varit skriven.

Divergent ska ju bli film också nästa år och jag såg trailern när jag och maken var på ”Catching Fire” här om veckan. Både karaktärer och omgivningar skiljde sig mycket från hur jag föreställde mig dem, men såklart ska jag ändå se filmen när den kommer. Nu vill jag egentligen bara köpa och ladda ner nästa bok också, Insurgent, men eftersom det kommer att dröja en stund innan trean kommer på svenska så får jag nog lägga band på mig.

Recension: Röd måne av Elisabeth Nemert

Handling
Månen lyser flammande röd den frostiga höstnatt i nådens år 1626 när läkekvinnan Ingrid Ingemarsdotter rider mot sitt hem, gården Näs nära Skokloster i Uppland. Röd måne är ett djävulstecken, ett lockrop från den onde själv som då kallar de sina till sig. När månen är röd håller man sig inomhus om man är rädd om sin själs salighet. Plötsligt bryts tystnaden av ett spädbarns hjärtslitande gråt och vid vägkanten hittar Ingrid ett övergivet nyfött flickebarn. Flickan döps till Indra och växer upp hos Ingrid, som skänker henne all sin kunskap om växternas läkande förmåga.

Men Indra har också begåvats med läkande händer, en förmåga som måste hållas hemlig. Den som har kraft att läka sjukdom har också kraft att framkalla det som är ont. Och straffet för trolldom är döden. När häxbålen tänds över landet drar en klappjakt igång som tvingar Indra på flykt.

I Röd måne får vi följa Indra och hennes kamp för de mest utsatta i det av krig och umbäranden drabbade Sverige. I Europa rasar trettioåriga kriget och Gustav II Adolf har fallit i slaget vid Lützen 1632. Den unga Kristina, jämnårig med Indra, är nu Sveriges drottning och ödet kommer att föra samman dessa båda kvinnor och för alltid förändra Indras liv. (adlibris.se)

Recension
Mitt intresse för historia började under mellanstadietiden när jag släpade hem otaliga böcker från biblioteket om Sveriges monarken och lärde mig den svenska kungalängden utantill, från Gustav Vasa till Carl XVI Gustaf. Även om jag numera kanske inte är riktigt så intresserad av gamla kungar är historia fortfarande ett stort intresse, varför det är konstigt att jag inte läser fler historiska romaner.

Röd måne utspelar sig under en mycket fascinerande tid i vår historia, nämligen 1600-talet med dess häxprocesser och maktkamper. Delen om Ingrid, Indra och häxprocesserna är mer intressanta än den om Gustav II Adolf och kriget, men så tycker jag också nu för tiden nästan alltid att livet för den ”lilla” människan, det vardagliga, är det som är mest intressant.

Det är väldigt intressant just med häxprocesserna och de mekanismer som gör att människor kan vända sig emot varandra på detta vis, ett beteende som tyvärr inte har dött ut. Idag har man dock lite svårt att förstå hur vidskepliga människor var vid denna tid, och hur mycket man då ”visste” som nu är rent nonsens. Då kan man fundera på hur mycket av det som är kunskap idag som det kommer att skrattas åt i framtiden.

Karaktärerna i Röd måne är oftast odelat goda eller onda, och de onda har få försonande drag medan de goda ibland är outsägligt goda. På ett sätt är det i och för sig skönt för då vet man vad man ska förvänta sig av de olika karaktärerna. Hela boken är lite förutsägbar i vissa avseenden men det gör inte så mycket, för den är ändå spännande, lättläst, välskriven och, som sagt, den historiska skildringen är intressant.

Detta var egentligen min första ljudbok, och i början hade jag svårt för formatet men jag vande mig efter några försök och började faktiskt riktigt se fram emot dagens vagnpromenad för jag var så nyfiken hur det skulle gå i boken. Jag tyckte dessutom mycket om uppläsaren, Anna-Maria Käll.

Det här med ljudböcker

Jag laddade ju ner en ljudbok (Röd måne av Elisabeth Nemert) från e2go.se här om dagen och det fungerade fantastiskt smidigt. Det var bara att välja bok, lägga den i varukorgen, ladda ner den och sedan föra över den till mp3:n (jepp, så gammalmodig är jag).

Nu har jag också provat att lyssna på den på mina barnvagnspromenader, men jag märker att medan jag är ute och vandrar här på grusvägarna så vandrar mina tankar lätt iväg och jag missar liksom att lyssna. Vilket normalt sett inte är ett problem när det är musik i lurarna, men när jag helt checkar ut i några minuter i en bok blir det lite mer problematiskt.

Så jag vet inte om jag är helt såld på formatet än, men det kanske bara är en vanesak?Jag får nog försöka lite mer innan jag ger upp detta med ljudböcker. Dessutom var boken riktigt lovande så den måste jag ge en chans till oavsett format.