Recension: Röd måne av Elisabeth Nemert

Handling
Månen lyser flammande röd den frostiga höstnatt i nådens år 1626 när läkekvinnan Ingrid Ingemarsdotter rider mot sitt hem, gården Näs nära Skokloster i Uppland. Röd måne är ett djävulstecken, ett lockrop från den onde själv som då kallar de sina till sig. När månen är röd håller man sig inomhus om man är rädd om sin själs salighet. Plötsligt bryts tystnaden av ett spädbarns hjärtslitande gråt och vid vägkanten hittar Ingrid ett övergivet nyfött flickebarn. Flickan döps till Indra och växer upp hos Ingrid, som skänker henne all sin kunskap om växternas läkande förmåga.

Men Indra har också begåvats med läkande händer, en förmåga som måste hållas hemlig. Den som har kraft att läka sjukdom har också kraft att framkalla det som är ont. Och straffet för trolldom är döden. När häxbålen tänds över landet drar en klappjakt igång som tvingar Indra på flykt.

I Röd måne får vi följa Indra och hennes kamp för de mest utsatta i det av krig och umbäranden drabbade Sverige. I Europa rasar trettioåriga kriget och Gustav II Adolf har fallit i slaget vid Lützen 1632. Den unga Kristina, jämnårig med Indra, är nu Sveriges drottning och ödet kommer att föra samman dessa båda kvinnor och för alltid förändra Indras liv. (adlibris.se)

Recension
Mitt intresse för historia började under mellanstadietiden när jag släpade hem otaliga böcker från biblioteket om Sveriges monarken och lärde mig den svenska kungalängden utantill, från Gustav Vasa till Carl XVI Gustaf. Även om jag numera kanske inte är riktigt så intresserad av gamla kungar är historia fortfarande ett stort intresse, varför det är konstigt att jag inte läser fler historiska romaner.

Röd måne utspelar sig under en mycket fascinerande tid i vår historia, nämligen 1600-talet med dess häxprocesser och maktkamper. Delen om Ingrid, Indra och häxprocesserna är mer intressanta än den om Gustav II Adolf och kriget, men så tycker jag också nu för tiden nästan alltid att livet för den ”lilla” människan, det vardagliga, är det som är mest intressant.

Det är väldigt intressant just med häxprocesserna och de mekanismer som gör att människor kan vända sig emot varandra på detta vis, ett beteende som tyvärr inte har dött ut. Idag har man dock lite svårt att förstå hur vidskepliga människor var vid denna tid, och hur mycket man då ”visste” som nu är rent nonsens. Då kan man fundera på hur mycket av det som är kunskap idag som det kommer att skrattas åt i framtiden.

Karaktärerna i Röd måne är oftast odelat goda eller onda, och de onda har få försonande drag medan de goda ibland är outsägligt goda. På ett sätt är det i och för sig skönt för då vet man vad man ska förvänta sig av de olika karaktärerna. Hela boken är lite förutsägbar i vissa avseenden men det gör inte så mycket, för den är ändå spännande, lättläst, välskriven och, som sagt, den historiska skildringen är intressant.

Detta var egentligen min första ljudbok, och i början hade jag svårt för formatet men jag vande mig efter några försök och började faktiskt riktigt se fram emot dagens vagnpromenad för jag var så nyfiken hur det skulle gå i boken. Jag tyckte dessutom mycket om uppläsaren, Anna-Maria Käll.