Saphirblau blir också film!

Filmatiseringen av den första delen i Kerstin Giers ädelstenstrilogi ”Rubinrot” släpps på dvd i Tyskland i slutet av september och såklart har jag redan förbokat den. Enligt information på buch.de så har dvd:n tysk och engelsk textning, och även om jag blir lite små-schizo av tyskt tal med engelsk text (för jag kan inte låta bli att läsa texten om den finns…) så betyder det att maken, vars tyskkunskaper är i det närmaste obefintliga, också kan se filmen och det är ju alltid kul med lite sällskap.

Eftersom ”Rubinrot” fick tillräckligt många biobesökare i de tysktalande länderna bestämde sig filmbolaget för att även satsa på nästa bok i trilogin, nämligen Saphirblau. I början av oktober börjar inspelningen av filmen och jag är framför allt spänd på att se min favvis Xemerius på vita duken (eller ja, på tv:n lär det väl bli för min del).

saphirblau der filmBild lånad från: https://www.facebook.com/LiebeGehtDurchAlleZeiten

Månadssummering juli 2012

Återigen ser vi en ny månad och idag skriver vi redan augusti. Juli har varit hektisk; vi har byggt ett nytt kök i princip från grunden. Väggar revs i och för sig tidigare och gipsskivorna kom upp på väggarna och målades i maj kanske. Den nya taket blev lagt i slutet av juni. Men golvet, listerna, alla köksskåp, vattnet, elen och allt annat fixades under juli. Och nu är det i princip klart. Dessutom var vi på en veckas semester. Så ledigheten till trots har det inte blivit så mycket mer läst än vanligt.

Antal lästa böcker: 7 st

På svenska: 4 st

På engelska: 2 st

På tyska: 1 st

Köpta: 5 st

Biblioteket: 2 st

Lånade: 0 st

Kvinnor: 6 st

Män: 1 st

I och med julis sju utlästa böcker tangerar jag årets rekord, som sattes i juni. Jag tror att drygt fem böcker per månad, give and take, är ett ganska realistsikt mål för min del.

Generellt tycker jag att juli har bjudit på många riktigt bra läsupplevelser, och jag verkar ha ägnat mig mycket åt samtidslitteratur med betoning på relationer, alltså riktiga sommarböcker. Jag gick ut starkt med den nya Sophie Kinsella, som ni ju vet vid det här laget att jag verkligen gillar. Andra delen av Kerstin Giers tidsresetrilogi kämpade jag lite med i början pga de långa kapitlen men sedan tog den verkligen fart. Miranda Kenneally överraskade mig positivt med sin bok om den kvinnliga high school quarterbacken Jordan. Sarah Dessen är ju Sarah Dessen, och min första sjöjungfrubok av Tera Lynn Childs var lättsam och rolig och jag läste jag ut den på typ 2,5 timme.

På de sista platserna hittar vi denna månad svenska författarna Johan Theorin och Katarina Mazetti. Detta betyder inte att deras böcker var dåliga, utan bara att de andra var betydligt bättre.

Recension: Saphirblau av Kerstin Gier

Handling
Gwendolyn Shepherd är tillbaka och i högform! Saphirblau tar vid i det närmaste i exakt samma stund som Rubinrot slutade, då Gwen fann sig indragen i hemliga planer och mystiska intriger som planeras av ett uråldrigt ordenssällskap som kallar sig den Inre kretsen. I den två i Edelstein-Trilogin fortsätter Gwen att tillsammans med den snygga men lite högfärdiga Gideon resa i tiden och utför orderns uppdrag.

Recension
Min läsutmaning för sommaren var ju att läsa den ca 385 sidor långa Saphirblau, andra delen av Kerstin Giers Edelstein-Trilogie, på tyska och nu har jag alltså läs färdigt den. I ett inlägg här om dagen beklagade jag mig lite över de långa kapitlen som saktade ner min läsning, men efter att jag hade kommit till ungefär halva boken så kunde jag inte bry mig mindre. Det blev så spännande att jag bara möljde på utan att fundera på kapitel hit och dit. Och vilken slut! Hur ska det här gå?

Stackars Gwen måste jonglera tidsresor, den första kärleken, sin bitchiga kusin Charlotte (seriöst, den flickan….!) samtidigt som hon lär sig 1700-talsdanser och manér, och försöker ha ett någorlunda normalt liv med vänner och obligatoriska skoluppsatser. Som tur är har hon vid sin sida bästisen Leslie samt nya bekanskapen Xemerius, en ex-demon i form av en gargoyl. Det är bara Gwen som kan se Xemerius, vilken leder till en del dråpliga situationer där Xemerius roliga men ofta opassande kommentarer lockar Gwen att skratta – eller ännu värre, svara – vid helt fel tillfälle. Han är en perfekt comic relief, i en bok som egentligen inte behöver någon, för Gwen själv har en underbart sarkastisk röst. Precis min humor. Hoppas att detta inte försvinner i översättningen sedan.

Bit för bit börjar historien nystas upp i takt med att fler och fler frågor besvaras, men fortfarande vet varken Gwen eller vi läsare vad som är sant eller vem man kan lita på. Hela tiden kommer motsägande uppgifter, vilken bäddar för en rafflande final i den tredje boken Smaragdgrün. Jag vet i alla fall en bok som ska få följa med mig hem från Berlin nästa vecka…

Deutsche Literatur für alle

Jag blev väldigt glad här om dagen när jag fick en förfrågan från tuberosum på Bokpotaten om tips på lättläst och lättsam litteratur på tyska, så att hen kunde hålla igång lite av den där tyskan hen en gång behärskade. (Och steg 7 är imponerande!)

Eftersom tipset skulle röra lättläst och lättsam litteratur så går de flesta ”stora tyskarna” bort, exempelvis Johann Wolfgang von Goethe, Friedrich Schiller, E.T.A Hoffmann, Erich Maria Remarque, Betolt Brecht, Thomas Mann, Heinrich Böll, Günther Grass och så vidare och så vidare. Nä, om jag ska ge tips på tysk lättläst litteratur som jag själv gillar så är det framför allt en författare jag vill tipsa om: Kerstin Gier.

Hon skriver böcker både för ungdomar och vuxna. Hennes ungdomsboksproduktion består främst i hennes ”Edelstein-Trilogie” bestående av Rubinrot, Saphirblau och Smaragdgrün, vilka handlar om urgamla profetior och Gwendolyn som reser i tiden för att uppfylla dem. Jag har ännu bara läst del 1 men jag tyckte riktigt bra om den, och eftersom det är en ungdomsbok så är inte språket så tungt.

Kerstin Gier skriver dock också böcker för vuxna och då mer i chick lit-genren. Ett exempel är Für jede Lösung ein Problem, som handlar om 30-åriga Gerry som innan hon försöker ta livet av sig skickar ett avskedsbrev till alla i hennes liv och berättar för dem exakt vad hon tycker och tänker om dem. Dock överlever hon och måste börja stå för det hon har skrivit. Det låter kanske inte som en lättsam bok med tanke på självmordsförsöket men det är det faktiskt. Det är inte heller särskilt komplicerad rent språkligt, men kanske lite mer krävande än ungdomsböckerna. Kerstin Gier har också skrivit en del andra böcker i samma stil; jag har ett par i bokhyllan men ännu inte tagit mig för att läsa dem.

Men chick lit är kanske inte för alla och känner man för något med lite mer fantasy-aktigt finns även kultförfattaren Michael Ende. Lite nyare och lättare böcker än Goete & Co men ändå klassiker, moderna klassiker. De mest välkända är nog Momo oder Die seltsame Geschichte von den Zeit-Dieben und von dem Kind, das den Menschen die gestohlene Zeit zurückbrachte samt Die unendliche Geschichte, vars första del filmatiserades av Wolfgang Petersen 1984 i en film som många har sett. Det ryktas också om en nyinspelning av filmen.